Bai Hao

Just nu har jag hamnat i en period av Oriental Beauty/Bai Hao. Det är ett helt galet gott te. På jobbet blir det Ten Rens och hemma blir det Bai Hao från In the Mood for Tea.

Igår brygde jag ItMfT:s Bai Hao efter en löprunda. Sen gick jag iväg och stretchade. Glömde helt bort teet. Över 30 min senare insåg jag mitt misstag. Hällde upp det och drack. Fortfarande jättegott! Verkar omöjligt att överbrygga! Tycker att det har det svarta teets styrka men med en sötma.

Silvertip Green

Vid mitt senaste besök på In The Mood for Tea köpte jag lite Silvertip Green. Det är ett av deras billigare teer med sina 138 kr/hg.

Det är ett väldigt grönt och gott te som påminner om japanska teer, dock har den en rätt stark smak av torkade musslor.

En till tekanna!

Köpte en till tekanna. Den här gången från In The Mood for Tea. Den rymmer maximalt 2 dl. Den är mörkgrön med krackeleringar.

Fin tekanna på ful vaxduk

I botten av kannan står det två tecken. Det översta (det som är till höger i bild) betyder "jade" det andra  kan jag inte.

Det här är ett stort steg för mig. Att köpa krossbart som kostar mer än en hundring var ett stort steg när jag införskaffade min första Gaiwan ;-). Nu har jag *trumvirvel* passerat två hundringar också. Det märkliga är att det alltid är det dyra som åker i backen och går sönder först också.

Vitt te

Min mamma var i Hongkong i höstas. Därifrån kom hon men med lite te till mig. Ett vitt, ett pu-erh och ett grönt. 

Här har jag fotat det Baiho Yinzhen från In the mood for tea (273kr/hg) och Bai Mu Dan från Hongkong. Egentligen ville jag köpa Bai Mu Dan när jag var på Itmft senast, efter att jag hade fått ett smakprov av Tekoppen, men det var slut. Jag uppskattade dess grönska som Tekoppen inte tyckte om. 

När många beksriver vitt te som fruktigt upplever jag oftast en märklig nötighet. Vissa mörkare teer kan också ha denna nötighet, men då balanseras den upp av sn starkare smak, medan jag oftast tycker att vita teer bara har en platt nötighet. 

Baiho Yinzhen från In the mood for tea är mindre nötig och har lite mer grönska än de flesta vita teer, men ändå inte som deras Bai Mu Dan. Bai Mu Dan från Hongkong tycker jag har en "standardnötighet" som jag inte uppskatter.

Inget av teerna är något som skapar ett sug hos mig. Får nog inse att vita teer inte riktigt faller mig i smaken såvida de inte smakar grönt och då kan jag lika gärna dricka ett grönt te istället! 

T.v: Baihao Yinzhen, t.h: Pak Mow Tan (Bai Mu Dan, 白牡丹)

Påsen från butiken i Hongkong

Uppdatering av krysantemum

Andra försöket med de dyrbara blommorna: Fler blommor och låta dra längre gjorde teet godare. Sen lade jag även till en liten gnutta honung. Definitivt godare då.

Krysantemum

Vid mitt senaste besök hos In the Mood for Tea köpte jag även 50g krysantemum. Denna blomma anses som välgörande vid förkylning, feber och liknande. Som barn brukade jag få krysantemum som kokas upp tillsammans med kinesiskt socker som kommer i stavar.

Socker som används till krysantemumte vid förkyldning

Vad är då skillnaden på krysantemum för ca 10 kr/hg från matbutiker jämfört med 134 kr/hg från tebutik? Utseendemässigt skiljer de sig mycket. Den billiga sorten är hårt packad och har en brun/gul färg när den andra ser ut som vackra torkade blommor påminner den mer om en pu-ehr-kaka.

Smakmässigt är det inte mycket som förenar dem. Den billigare sorten har en distinkt doft som är lite sur, vilken jag har lärt mig att klassificera som krysantemumkaraktär. Eftersom jag aldrig tidigare har druckit krysantemumte utan socker var jag tvungen att ha i lite honung för att göra det drickbart.

Hos den finare sorten saknas denna sura doft helt och hållet. Det är istället en mycket subtilare doft och smak som snarare påminner om ett mycket milt kamomillte. Nu är kamomill inte en favorit hos undertecknad. Så jag får nog ge dessa dyrgripar till blommor lite tid och eventuellt prova med lite honung.

Slutsatsen är alltså: Det är definitivt skillnad både utseende- och smakmässigt - men en skillnad som jag inte kan avgöra om jag uppskattar eller inte.

Till vänster: Krysantemum från matbutik, till höger: från In The Mood for Tea

Krysantemumte av matbutikskvalité

Krysantemum från In The Mood For Tea

Grått och gott

Egentligen slutade jag tycka om Earl Grey någonstans kring fjortis när jag slutade ha fyra sockerbitar i mitt te. Jag har sedan dess alltid klassat Earl Grey som "parfymte" och alltid varit tvungen att dricka med socker och mjölk för att ta bort udden av parfymen.

När jag igår äntligen lyckades besöka In the Mood for Tea tittade jag på deras lista med teer och tänkte: "Varför inte? Kvalité brukar ju märkas".

Jag inhandlade lite av vardera Earl Grey i deras sortiment: Pine Wood Smoked och South of the Clouds. Tror  att de kostar 108 kr/hg respektive 84 kr/hg (med reservation för min ihopblandning av dem på kvittot).

Pine Wood Smoked har som namnet antyder en rökig smak som kommer från Lapsang. South of the Clouds har en bas av Yunnan och är därmed mycket mildare. Det senare smakar just som ett mjukt te med citrus. Den beskrivna komplexiteten känner jag än så länge inte så mycket av, vilket skylles på mina fortfarande ej 100%-iga smaklökar. Med begränsade förutsättningar föredrar jag därför än så länge det rökiga teet. Bägge har en välbalanserad citrussmak även om det obrygda teet doftar väldigt starkt av bergamott. Slutsatsen är som jag misstänkte: Om man bara får dricka kvalité så är även Earl Grey gott! Dessa skulle i framtiden kunna bli fina söndagsfrukostteer.

Earl Grey Pinewood Smoked och South of the Clouds. Det är blåklint som dekoration i blandningen Soth of the Clouds.

Gaiwan och kopp från in the mood for tea

Idag inhandlade jag en gaiwan och en kopp från In the mood for tea i en snygg ljusgrön/turkos färg. Egentligen hade jag spanat in dem redan förra gången jag var där (vilket säkert var ca 3 månader sedan), men så fokuserade jag på teerna att jag blev alldeles bortdribblad och glömde dem. De ska tydligen få in en tekanna i samma serie snart! Kommer nog att "bli tvungen" att köpa den också, såvida jag inte har lyckats ha sönder dessa två dyrgripar till dess!

Förra veckan var jag förbi en kinesisk butik och köpte Taiwan Mochi with green tea paste. Fyllningen är någon sorts bönpasta. I princip är det rismjölskonfekt liknande det tydligen typiskt "hongkongska" banana roll som jag älskade som barn.

Banana roll från http://jacso.hk/moonmoon/27778/2009/10/18/129610

Råkultur och te

Var på restaurangen Råkultur. Där tog jag en Chirashi Sushi och Longjing till. Har dock ingen aning om vad det var för typ av Longjing. Men gott var det - både te och mat! Fantastiska bilder tagna med min 2 megapixels mobilkamera!

Det stod In The Mood For Tea på timglaset, vet dock inte om teet kommer därifrån. Jag hade redan hunnit äta upp lite grann av maten innan jag kom på att hiva fram kameran...det gröna sjögräset till höger i bild är bland det godaste som finns!

In the mood

Den siste maj var jag på In the Mood for tea och köpte två teer: 50 gram En Shi Yu Lu (grönt) 350 kr/hg och 25 gram Golden Monkey (svart) 228 kr/hg.

En Shi Yu Lu har jag blivit helt beroende av! Dricker den i princip hela tiden! Enda gången den inte var så god var när jag hade proppat i mig snacks i form av majsstärkelselökringar (typ som jordnötsringar eller ostbågar fast med löksmak). Lökringar och smakförstärkare dödar alla andra smaksinnen ifall ingen redan hade räknat ut det ;-).

Jag måste dock ta och skärpa mig och ta mig tid till att dricka mina svarta teer också.

Två Golden Yunnan/Yunnan Gold

Jag har ett Yunnan Gold från In the Mood For Tea för 150 kr/hg och ett Golden Yunnan från Stockholm Tea Centre för 48 kr/hg.

Det första är guldigt och doftar milt och är fantastiskt gott vid alla tider på dygnet.

Yunnan Gold från In the Mood For Tea

Det andra har mycket mindre blad och mindre guld. Är mer jordig, rökig och inte alls lika mild som Yunnan Gold. Perfekt som frukostte.

Golden Yunnan från Stockholm Tea Centre

Sammanfattningsvis: Prislägena märks definitivt på dessa två teer.

Tie Guanyin - jämförelse mellan tre olika sorter

Jag har just nu tre olika Tie Guanyin, som jag har provat, hemma. Ett köpt på ItMfT för 153 kr/hg och två köpta på Gröna teimporten för 84 kr/hg respektive 16 kr för 7 gram (om man köper mer är priset ca 200 kr/hg). Det sistnämnda är packad i små 7 gramsförpackningar.

Hur jag än försöker brygga de två sistnämnda teerna så tycker jag att de mest smakar varmt vatten. De smakar precis såsom jag alltid har tyckt att kinesiska teer smakar: varmt vatten med rätt lite incitament att dricka för teets skull - men snarare något man dricker för att släcka törsten till salt dim-sum. Jag har svårt att beskriva dessa teer på något annat sätt.

Det måste vara något fel på mina smaklökar.

Utseendemässigt så tycker jag att alla tre ser likadana ut. Jag tycker även att det är svårt att skilja lukten från varann när man bara luktar på den torra varan. Dock har det dyrare TGY större och mer hela blad än det billigare. Det billigare verkar ha fler kvistar också. Efter att ha läst lite på Tekoppens blogg verkar det som att TGY kan ha väldigt olika karaktär.

Tie Guanying för 84 kr/hg före bryggning (Går under benämningen Tie Kuan Yin hos Gröna teimporten)

Samma te efter två bryggningar

Tie Guanyin för ca 200 kr/hg packad i 7 grams-paket. (Går under benämningen Green Buddha Special Grade.)

Teet innan bryggning

Teet efter två bryggningar

Nu återstår bara mitt Tie Guanying från Grace's Tea House som jag fick i min "provlåda" att jämföra.

Tie Guanyin

Har kommit fram till att mitt Tie Guanyin från ItMfT fortfarande är mitt favoritte. Det passar till allt! Åt lammkött som ändå är väldigt stark. Tog lite extra mycket teblad och vips så funkar det till den maten också! Mums! Men till skillnad mot många andra så tycker jag att den första bryggningen är godast.

Inledning av tehelg- Baozhong

Jag fick lite Baozhong från ItMfT av Tekoppen för ett par veckor sedan. Sedan dess har jag druckit det några gånger. Det smakar väldigt grönt. Det har en doft av spenat och något smörigt men mindre smak. Doften på det brygda teet tycker jag är väldigt likt Tie Guanyinget från ItMfT, men smaken är mindre. Så för mina novissmaklökar är det som ett blaskigare te än ItMfT:s Tie Guanying. Jag har försökt att brygga med mer teblad, men fortfarande rätt blaskigt. Det är definitivt gott, men ändå inte det som jag blir sugen på.

Min teresa del 2

När jag väl upptäckte att det fanns en hel värld med teälskare som dricker teer utöver de vanliga smaksatta ville jag lära mig "allt" om det. Jag inhandlade två böcker på nätet: Från Sencha till lapsang av Petter Bjerke & Vernon Mauris och Kinas gröna guld - Grönt te av Charlotte Lesche. Just då var det kampanjpris för Lesches bok så den fick jag för 50 kr. Innan dessa böcker hade hunnit dyka upp hade jag hunnit springa en vända till In The Mood For Tea, Gröna teimporten och Stockholm Tea Centre. Jag hade dessutom hunnit med att skaffa mig en vattenkokare med reglerbar temperatur. Jajemän, när jag får en fix idé så går det undan!

Tillbaka till böckerna: Från Sencha till Lapsang tyckte jag var riktigt informativ och för en nybörjare är den rätt lagom omfattande att använda som uppslagsbok. Kinas gröna guld var trevlig läsning och gav inspiration - men inte direkt en bok som jag går tillbaka till, men 50 kr var den värd!