Grått och gott

Egentligen slutade jag tycka om Earl Grey någonstans kring fjortis när jag slutade ha fyra sockerbitar i mitt te. Jag har sedan dess alltid klassat Earl Grey som "parfymte" och alltid varit tvungen att dricka med socker och mjölk för att ta bort udden av parfymen.

När jag igår äntligen lyckades besöka In the Mood for Tea tittade jag på deras lista med teer och tänkte: "Varför inte? Kvalité brukar ju märkas".

Jag inhandlade lite av vardera Earl Grey i deras sortiment: Pine Wood Smoked och South of the Clouds. Tror  att de kostar 108 kr/hg respektive 84 kr/hg (med reservation för min ihopblandning av dem på kvittot).

Pine Wood Smoked har som namnet antyder en rökig smak som kommer från Lapsang. South of the Clouds har en bas av Yunnan och är därmed mycket mildare. Det senare smakar just som ett mjukt te med citrus. Den beskrivna komplexiteten känner jag än så länge inte så mycket av, vilket skylles på mina fortfarande ej 100%-iga smaklökar. Med begränsade förutsättningar föredrar jag därför än så länge det rökiga teet. Bägge har en välbalanserad citrussmak även om det obrygda teet doftar väldigt starkt av bergamott. Slutsatsen är som jag misstänkte: Om man bara får dricka kvalité så är även Earl Grey gott! Dessa skulle i framtiden kunna bli fina söndagsfrukostteer.

Earl Grey Pinewood Smoked och South of the Clouds. Det är blåklint som dekoration i blandningen Soth of the Clouds.